Att allt fler ätit hemlagat det senaste året har gynnat försäljningen av svenska livsmedel. Trots det upplever färre lantbrukare att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt stiger kostnaderna för insatsvaror vilket bidrar till att lantbrukare upplever en allt sämre lönsamhet och med en rekordhög skuldsättning ökar deras sårbarhet för stigande räntor. Det visar Lantbruksbarometern höst från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Skuldsättningen för Sveriges lantbrukare når nya rekordnivåer
Färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamt och deras prognos för 2022 är pessimistisk.
– Vi ser samma trend i vårt område som övriga landet. Råvarubrist pressar upp priset kraftigt på insatsvaror som gödning, drivmedel, foder med mera. Detta påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt och det är nu extra viktigt att ha koll på ökade kostnader, säger Jörgen Lindh, företagsrådgivare specialist skog- och lantbruk på Sparbanken i Karlshamn.
Skuldsättningen på nya rekordnivåer
Skuldökningen bland Sveriges lantbrukare var under 2020 den högsta på tio år. Mätt i kronor låg ökningen på 18 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt med nästan 6 procent sedan 2019.
– Skuldsättningen ökar och det beror till stor del på tillköp av mark (skog och åkermark) som ligger på toppnivåer. Det finns dock även andra exempel där det faktiskt är nyinvesteringar i produktionsanläggningar och bättre maskiner som ökar på skuldsättningen. Det är viktigt för företagaren att säkerställa att man får intäkter som överträffar den höga skuldsättningen som tillsammans med stigande räntor annars kan bli problematiska för verksamheten, säger Jörgen Lindh.
Konsumenternas förtroende sjunker
Andelen lantbrukare som upplever att konsumenterna inte har förtroende för dem ökade kraftigt, från fyra procent hösten 2020 till 14 procent i år.
